Jag hade en viss aning om att dagen inte skulle sluta allt för väl redan tio i åtta i morse.
Jag lyckas ta mig till jobbet och genomlider den första genansen med att komma med kryckor, då jag inser att systemet inte funkar. Två timmar tar det innan jag kan göra annat än att svara på mail. Jag och resten av kontoret förvisso, men det är inte dom som varit sjukskrivna en månad och kommer tillbaka och har utökat sjukdomen med ett pajat knä. Just sayin'.
När systemet väl kommer igång så ska jag halta iväg och hämta kaffe, vem tror ni då lyckas hälla sagda (fulla) kaffekopp rakt ner i sitt tangentbord. Jo, jag så klart.
Underbara måndag.
Då kanske ni frågar er varför jag gick och köpte mig två triss idag, när jag uppenbarligen är fullproppad av olycka?
Jo, jag tänkte att någon gång måste det ju vända och 50 000:- i månaden i 25 år kan väl få duga som plåster på såren.
Nu ska jag tejpa in mig i dubbla duntäcken och ta på mig cykelhjälmen och leta upp mina stålhätteskor. Sen ska jag sitta blixt stilla i soffan resten av dagen. Man vet aldrig vad som kan hända annars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar