onsdag 10 mars 2010

Angående hårväxt

Om du inte vill veta om min hårväxt så föreslår jag att du slutar läsa nu. Om du skulle vara intresserad av min åsikt så förslår jag att du fortsätter läsa.
Om inte annat så kan det ju vara en isbrytare att börja prata om mitt pubishår första gången vi träffas.

Så, jag har alltid rakat mig. Inte allt men mycket. Jag har rätt mycket att raka, om man säger så.
Mycket och grovt.

Men det har alltid, alltid, alltid, gett mig problem. Så som klåda, flem miljarder inåtväxta hårtstrån och lätt för svampinfektioner.
Jag har inte fått ut något alls av att raka mitt pubeshår. Det har bara gett mig problem.
Men likförbannat har jag gjort det, för samhället har bankat in i skallen på mig att har du ingen rakad fitta så är det ingen som kan älska dig.
Mycket simpelt.
Så trots ett smärre helvete så har man rakat skiten. För man vill ju bli älskad, och inte ses som nån äcklig individ med hår mellan benen.

Men jag lackade på det där va. Först blev jag singel...sen insåg jag att om jag skulle raka fjaset varje gång det var dags att gå ut med risken för att få med sig någon hem så skulle jag stå med ett ständigt förbannat, rött och irriterat underliv.
Hur pornish är det liksom?

Så jag gav fan i det. Jag slutade dessutom raka låren. Jag får samma problem där med inåtväxta hårstrån och klåda. So why bother?
Smalbenen rakar jag fortfarande, jäkla skön känsla när dom är nyrakade. Och under armarna.

Första gången jag hade sex med någon med full utväxt på kussimurran så var det skitläskigt. Tänk om han skulle dra av mig trosorna och rygga med skräck i ögonen?
Fatta hur skadad man blivit då. Det är bara en fitta liksom. Den bits inte, inte ens om det är hår på den.
Men det gick hur bra som helst. Inga hämningar...
...och det bästa av allt?
Han vill fortfarande ha mig. Med hårigt underliv och håriga lår.
Jag är faktiskt inte mindre älskvärd för att jag vägrar se ut som en treåring mellan benen.

Och nu tycker jag faktiskt det är snyggare med min stora håriga buske. Det blir lite pin-uppigt liksom. Hur många tror ni rakade sig på 40-talet?
Nä, jag röstar för håriga snippor...och den karl som inte kan ta det vill jag faktiskt inte ha.
Min snippa är mitt tempel...mår inte snippan bra får ingen komma till ändå.

Säg JA till fjaset!


Förövrigt går hårlösa män bort...
Jag vill ha en riktig karl.

1 kommentar:

Vivi sa...

1) Tack för finaste gulligaste kommentaren !! Blidde jätteglad och ja ...jag tror faktiskt du verkligen förstår

2) Vilka goa katter du har, så söt hon är den lilla som ligger och myser med en däckad kastrat :)

3) LYSANDE inlägg!! Helt underbart och så sant... själv har jag nästan alltid satsat på "70tal" ;) och det verkar ha fungerat bra.
Självklart kan man raka sig om man absolut känner för det , kan och vill men jag kallar det ändå lite för "porrskada" porrindustrins fel

Kram