Nr 1

Första inlägget...stort.
I min värld, om man skriver en blogg så förväntar man sig någonstans att folk faktiskt ska läsa den, vilket i sin tur går hand i hand med ett krav på mig att faktiskt skriva något...bra. Det är den ultimata situationen för att inte hitta något att skriva alls.

Eftersom jag alltid ska vara så jävla pretentiös och inte kan printa ner någonting som jag inte själv finner intressant och därför hellre väljer att inte skriva någonting, så slutar det med att jag oftast sitter och pillar navelludd och petar näsan på jobbet. Så jag tänkte sluta vara uppkörd i mitt eget arsel och bara skriva...ja, och bara skriva helt enkelt.

Började dagen med huvudvärk, woopifuckin'doo...regniga mornar är illa nog utan huvudvärk, men det hela vägs upp med det faktum att jag fått ett alldeles nytt sittbås (förfärligt ord, låter som en blöja för vuxna) som jag äntligen har fått förmig att faktiskt göra lite fint med grejer hemifrån. Så just nu är det roligt att gå till jobbet...och det lär hålla i en vecka skulle jag tro, om ens det. Ge det till måndag så är det antagligen bajs och skit att gå upp på morgonen igen.

Knaprade piller det första jag gjorde när jag kom hit (gratis huvudvärkstabletter är jag evigt tacksam för) och nu börjar äntligen dimman lätta.
En av våra katter har dessutom fått kattsnuva, så var morgon och var kväll är det nu dags för saltlösning (tvätta ögonen), ögonsalva (peta in i ögat=tjusiga klösavtryck på både mig och sambon) och antibiotika i stoooora sprutan som ska tvingas ner i munnen på stackarn. Enda gången han kommer fram nu är när vi sover, annars vet man aldrig vilken öppning vi kan få för oss att peta honom i.

Ohh, nu är klockan nio...dags för frukost =)