Jag satt och funderade över vad det är som gör vissa bloggar så speciella. Jag har varit inne och läst på några av de mest populära bloggarna och det var sån tröttsam upprepning så jag orkade inte ens läsa ner till det sista inlägget.

Är det för att tjejerna är snygga, eller framgångsrika? Eller båda delar? Har det att göra med hur mycket man lämnar ut av sig själv, hur många bilder man publicerar, hur privat man blir.

Kan det bero på folks nyfikenhet att få en blick in i hur andra människor lever sitt liv, så att de sedan kan sitta och peka finger och säg att "mitt liv är så mycket bättre än deras"?

Ibland är det oerhört tröttsamt att vara svensk och född med avundsjuka och missunnsamhet i blodet.

Idag ska jag och sambon prova en ny metod för att få vår gemenskap att faktiskt vara just det...vi ska införa TV-fri dag, med start idag. Det får bära eller brista, antagligen kommer han tröttna på mig och sätta sig framför datorn...eller så kommer han inte göra det. Jag försöker intala mig det sista. Det blir antagligen promenad med hunden, något som vi aldrig gör ihop, matlagning (det gör vi inte heller ihop) och dela på en flaska vin...sedan får vi väl se vart det för oss.

Förövrigt är fredagar på jobbet inte särskilt stimulerande, man får känslan av att man missat något väsentligt, som att det redan är lördag och att man blivit lurad på en dag.
Telefonen ringer inte, det kommer inga mail och inga papper hamnar på skrivbordet...

Nu saknar jag dessutom helt inspiration för vidare textning här.

Så om inte inspirationen skulle få för sig att vakna till liv och slå mig med en lax i bakhuvudet så önskar jag er alla en trevlig helg.

Oh ja, jag ska ha ensamhemma-kväll imorgon, vi får se om jag står ut med mitt eget sällskap hela kvällen. Annars går väl min telefon varm i jakt på någon att fördriva min ensamhet.