Idag har varit en dag då den ena inkompetenta händelsen efter den andra har rullat in och hävdat bestämt att allt är mitt fel.
För att dessutom inte tala om alla småsinta jävla dispyter som ska förpesta tillvaron för oss andra.
Av alla inkompetenta skitsaker som kan hända så tog nog nästan läkaren på ortopeden priset (men bara nästan, jag har en som med råge vinner första pris men som jag verkligen inte kan skriva här).
Jag ringer ortopeden i Halmstad, klockan tio i morse.
Hej, vi ringer upp dig omkring tjugo i två i eftermiddag.
Whuut, igen?
Anyhoo, dom ringer och jag förklarar läget och sköterskan kollar i systemet.
Jaaa, jooo....han har skrivit remissen....men han har nog glömt att klicka på skicka.
Du menar att han har glömt att klicka på den knappen som gjorde det mödan lönt att skriva skiten?
Du menar att han glömde klicka på den knapp som kan rädda mig från att bli galen av smärta? Du menar dessutom att ni inte har någon fungerande rutin för att undersöka när läkare glömmer att trycka på allehanda viktiga knappar?
Du menar alltså att om jag inte ringt så hade den där remissen kunnat bli liggandes tills helvetet fryser till is och smådjävlarna kommer upp och solar sig i glansen från din egen jävla inkompetens!?
Ännu en läkare med skrämmande lite koll.
Det är ju fan att jag som patient ska behöva sköta läkarens administrativa uppgifter.
Något har gått alldeles galet i vårt samhälle.
Jag tror jag ska sjukskriva mig på heltid och skylla på att det inte går att arbeta i ett samhälle som är så skrämmande inkompetent.
Att folk ens klarar av att dyka upp med knyta skor börjar framstå mer och mer som ett under.
Det enda bra jag hittar med dagens samhälle är att det kommit upp med ett ord som inkompetent. Det rullar finfint på tungan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar