Have it all

Gonna be a good night

Idag är en rätt ok dag.

Jag har fått sova någorlunda, efter att pillerna slutat verka så vaknar jag varje gång jag rör mig men mellan de gångerna så har jag sovit väldigt gott.

...och trots att min första dos med smärtstillande inte lyckats plocka bort värken i armen så känns det rätt ok.

Det är intressant hur mycket man klarar av att handskas med, bara man får sova.

Ta bort sömnen för mig och jag blir ett vrak.

Fredag är det ju dessutom, framför mig har jag en härlig helg som kommer fyllas med sömn och vila. Förutom ikväll, då ska det drickas öl med vänner och lyssnas på bra musik.

Annars är jag rätt trött på folks oduglighet och dumhet. Jag är trött på att lösa andras problem.

Detta kommer nog sätta mig lite i klistret på jobbet då jag normalt sett inte lämpar över skit på kollegor, men jag orkar verkligen inte reda upp problem som egentligen inte är mina.

Jag hoppas dom har förståelse för det...

Åh, jag vill så gärna få avsluta med i alla fall nån rolig jävla slutkläm.

Men nä, det går liksom inte.

Jag tycker alldeles för synd om mig själv för att orka roa er...era bortskämda skitungar (obs, skämt!)

Nu tar jag helg.

Mental breakdown

Igår tappade jag fotfästet.
Jag visste att det skulle hända förr eller senare om jag inte fick hjälp...och igår slog det till.
Lipade som en jävla unge typ hela kvällen...fick ringt till bästa vännen för att lugna ner mig lite.
Värsta klippan är hon...

Men luften har liksom gått ur mig...
Känner mig som en urvriden sur gammal disktrasa.
Det är tomt i mig på precis allt.
Jag har bara ont och är förlamande trött.
Det är allt. Det är det enda som finns i mig just nu.

Om jag inte hör något från sjukhuset snart och blir tvungen att fortsätta äta dessa kopiösa mängder smärtstillande så kommer jag tillslut inte kunna ta mig ur sängen.
Jag har svårt redan nu att få iväg mig själv någonstans.
Det enda som får ut mig genom dörren är tanken på att inte få några pengar...
...och drömmen om fylla.
När man är full så bryr man sig i alla fall inte...

Jaja, nu vet ni hur det ligger till.
Ingen mening med att ringa eller försöka leka med mig. Jag är ungefär det absolut värsta man kan umgås med förtillfället.
Jag vill verkligen inte utsätta någon för mig när jag är sån här...

Things aint lookin' up

Jag pallar inte blogga.

Med risk för att låta som en jävla lipsill så är det för att jag har ont.

Snälla ortopeden i Halmstad har gett mig starka piller så jag kan få sova och så jag ska klara mig under dagen men jag blir så sjukt jäkla trött.
Dessutom får jag bara sova så länge pillerna håller i och jag kan inte ta en till då jag redan ligger på maxgränsen för vad levern tål.

Så, jag är sjukt tråkigt för tillfället.

Men om sanningen ska fram så är det väl högst tveksamt om jag någonsin varit rolig...
Anyhoo...
Baby kommer hit den 1:a, hade jag inte haft det att se fram emot så...hade jag nog deppat ihop totalt.

Nä, blä. Nu ville jag kräkas lite på min egen tråkighet.
Tjippåsnopp...på fredag blir jag full.

It's a cruel cruel world

Mor väckte mig idag...hon tänker hitta på hyss.
Jag var inte den mest inspirerande konversatören, jag var nyvaken.
Men i stället för att gå och lägga mig igen så såg jag att det var klarblå himmel ute och sol på balkongen.
Så jag tänkte jag skulle dammsuga och sen käka frulle i solen.

Sagt och gjort, jag började dammsuga. Det gick undan satan jävlar.
...och precis när jag är klar och börjar göra frulle så tro fan om inte solen försvinner!

Vädergudarna är emot mig.

Annars är det genrep som står på schemat idag. Ska bli intressant att se om jag kan tyda min egen fusklapp...och om jag sätter andra stämman på Something Stupid...
och om jag kommer ihåg dansen till Diggiloo Diggiley.

...dessutom ska jag hålla mina tummar så hårt, så hårt i förhoppning om att ingen har hittat en videokamera.

Så där ja, det mest onödiga inlägget någonsin. Slit det med hälsan.

I'm simply the best

Det här fina priset fick jag:

...och här lappen som bevis på hur bra jag är (blygsamhet, vad är det?)

Annars fick jag reda på att baby inte kommer till Malmö...jävla tur jag ska bli full ikväll. Annars hade det liksom tagit bort hela sötman över att det är helg.

Största smajlet ever

Vivi har varit nedstämt, är nedstämd?
Så jag skickade en liten lapp med internposten, för att muntra upp henne.

Fick tillbaka bästa lappen någonsin, och ett pris!
Bild kommer upp under helgen på själva priset.

..och inte för att skryta eller så, men lappen löd:

Vad du är söt!
Du får faktiskt mig att le också.
Du låter alltid glad och du är alltid hjälpsam!
Du gör jobbet mycket roligare, så...
Du får ett pris

På lappen satt det sedan ännu en lapp som deklarerade:

Pris för gladaste & trevligaste medarbetaren.

It kinda made my day!

Många bäckar små

Inte alls depp idag.
Kan bero på att det är afterwork idag.
Kan bero på att jag fått überstarka värktabletter av kollega.
Kan bero på att det är fredag.
Kan bero på att jag har en av dom finaste jag vet i mitt liv.
Kan bero på att jag har underbara vänner.
Kan bero på att jag har massa öl i min kyl.

Eller så kan det ju bero på allt det där.

Varför envisas jag med att stava värktabletter "verktabletter". Två gånger på raken. Tur man korrläser, har ingen bra ursäkt till den där felstavningen nämligen.

Piller e fan the shit. Känner mig hur mosig och nöjd som helst.

Oh, just shoot me

Första, och antagligen sista, skrattet idag:


see more funny facebook stuff!

Jag är så löjligt depp så jag inte ens orkar prata med folk. All min energi går åt till att sitta upprätt på jobbet.

Vi hörs...om jag inte följer rådet att bara skjuta mig själv.

Angående hårväxt

Om du inte vill veta om min hårväxt så föreslår jag att du slutar läsa nu. Om du skulle vara intresserad av min åsikt så förslår jag att du fortsätter läsa.
Om inte annat så kan det ju vara en isbrytare att börja prata om mitt pubishår första gången vi träffas.

Så, jag har alltid rakat mig. Inte allt men mycket. Jag har rätt mycket att raka, om man säger så.
Mycket och grovt.

Men det har alltid, alltid, alltid, gett mig problem. Så som klåda, flem miljarder inåtväxta hårtstrån och lätt för svampinfektioner.
Jag har inte fått ut något alls av att raka mitt pubeshår. Det har bara gett mig problem.
Men likförbannat har jag gjort det, för samhället har bankat in i skallen på mig att har du ingen rakad fitta så är det ingen som kan älska dig.
Mycket simpelt.
Så trots ett smärre helvete så har man rakat skiten. För man vill ju bli älskad, och inte ses som nån äcklig individ med hår mellan benen.

Men jag lackade på det där va. Först blev jag singel...sen insåg jag att om jag skulle raka fjaset varje gång det var dags att gå ut med risken för att få med sig någon hem så skulle jag stå med ett ständigt förbannat, rött och irriterat underliv.
Hur pornish är det liksom?

Så jag gav fan i det. Jag slutade dessutom raka låren. Jag får samma problem där med inåtväxta hårstrån och klåda. So why bother?
Smalbenen rakar jag fortfarande, jäkla skön känsla när dom är nyrakade. Och under armarna.

Första gången jag hade sex med någon med full utväxt på kussimurran så var det skitläskigt. Tänk om han skulle dra av mig trosorna och rygga med skräck i ögonen?
Fatta hur skadad man blivit då. Det är bara en fitta liksom. Den bits inte, inte ens om det är hår på den.
Men det gick hur bra som helst. Inga hämningar...
...och det bästa av allt?
Han vill fortfarande ha mig. Med hårigt underliv och håriga lår.
Jag är faktiskt inte mindre älskvärd för att jag vägrar se ut som en treåring mellan benen.

Och nu tycker jag faktiskt det är snyggare med min stora håriga buske. Det blir lite pin-uppigt liksom. Hur många tror ni rakade sig på 40-talet?
Nä, jag röstar för håriga snippor...och den karl som inte kan ta det vill jag faktiskt inte ha.
Min snippa är mitt tempel...mår inte snippan bra får ingen komma till ändå.

Säg JA till fjaset!

Förövrigt går hårlösa män bort...
Jag vill ha en riktig karl.

Ni får inte ställa till det så

Min remiss har äntligen anlänt i Varberg.
Dock har den inte blivit bedömd än.
...och döm om min förvåning när det var en TREVLIG sköterska som ringde upp.

Av alla samtal jag ringt till Varberg så har detta hänt mig två gånger. Vad är problemet. Varför får inte dom ringa upp varje gång? Tänk va många lyckliga patienter ni skulle ha då.

Man behöver liksom inte ens få ett direkt positivt besked. Man blir glad ändå. För att man blir helt övertygad om att man pratar med någon som bryr sig.

Anyväjs, remissen skulle bli behandlad och bedömd i veckan. Då skulle man sätta stämpel på om det var brått eller inte.
Hon skrev in att det var brått. Dessutom skulle hon hålla tummarna för mig.
Lyckliga jag.

Gud vilket meningslöst inlägg.
Dags att sluta uppdatera bara för att kanske?

Vi slänger in lite random roligt bara för att få det att framstå som mer genomtänkt.


see more Epic Fails

see more Epic Fails

see more

see more

see more

see more

see more

see more funny facebook stuff!

see more funny facebook stuff!

Inte bitter ey?

Den absolut bittraste människa jag stött på i bloggvärlden är den HÄR mannen.
Det jag finner absolut roligast är hans lilla presentation som säger:

Den läsare som kan identifiera sig med något av följande alternativ kan bespara mig sina åsikter i form av kommentarer. Jag ser helst att ni inte läser denna blogg. Nej jag önskar inga brevvänner. Listan kom till därför att jag sällan kommer överens med dessa människor.

Miljöpartister
Religiösa
Drog och alkoholliberaler
Veganer
Djurrättsaktivister
Bitterfittor
Skriver en modeblogg
Skriver en träningsblogg

När jag först läste detta så tänkte jag, yes, äntligen. En rolig jäkel som hatar ungefär allt, sånt är roligt att läsa.
Men jag bedrog mig.
Det har all potensial att vara grejt, men han pajar liksom hela grejen med att vara så fruktansvärt bitter. Det är inte ens roligt. Jag förstår att han inte vill ha in bitterfittor på sin blogg, det räcker med han själv.
Man brukar kunna skratta åt bittra människor just för att många är det med glimten i ögat.
Men inte den här mannen. Han är så gravallvarligt bitter så jag får lite hjärtsnörp.

Tänk att gå igenom livet och hata allt som inte är andra män och sport. Vad fattigt.

Sen har vi den HÄR mannen. Han gör allt som den bittre inte klarar.
Han är ironisk och bitter, men med en stooor näve humor och självdistans. Helt fantastisk läsning.
Det bästa jag läst på mycket, mycket länge.
Så bra så jag nästan inte vill skriva alls, för jag kommer aldrig själv kunna nå upp till den nivån.

En liten guide till hur man ska och hur man verkligen inte ska göra.
Enjoy.

snoppkropp

Fredagsnöje (ja, jag har druckit för mycket vin):

Ja vill ble gammel me däj

Denna video har tagits bort på aktörens begäran

Le då för fan!

Denna video har tagits bort på aktörens begäran

Båtlåt...kåtlåt?

Denna video har tagits bort på aktörens begäran

Gullefjun med ett exploderande slut!

Denna video har tagits bort på aktörens begäran

Ska sanningen fram så har jag garanterat haft bättre saker för mig på fredagar. Som att bli full i någons sällskap, i stället för ensam (vi behöver inte påpeka det uppenbart tragiska i detta).

Jag har garanterat haft bättre stunder i min icke-existerande sång karriär också...Men jag bjussar på den. Känner mig givmild idag....

Helg smeljg

När man sparar pengar så lockar inte helgen lika mycket.

Jag hade hellre gått upp tidigt och gjort ett antal timmar på jobbet och fått lite extra chash.

Det faktum att det är så skitet hemma så det nog är en hälsofara kan ju eventuellt bidra till min ovilja att vara hemma...men bara eventuellt.

Va fan ska man vara glad åt när man inte ens ser fram emot helgen?

Jag kommer ju bara sitta i soffan och glo ut genom fönstret ändå.

Jag hoppas nästa helg blir lite bättre. Då är det i alla fall afterwork. En afterwork jag inte kommer kunna dricka öl på, men jag får bra musik och sällskap.

Det är mer än vad jag får nu...

Det borde fan vara olagligt att vara så här nedstämd när det är fredag och solen skiner.

Marblesearch

Fenix har blivit av med sina kulor idag.

Just nu ligger han i badkaret för att vakna.

Han har varit borta hela eftermiddagen och Flicka har varit ensam hemma.

Jag tror hon har saknat honom...

Bästa pluttarna i stan...

My butt hurts

Efter überpromenad och diverse övningar hemma så hade den värsta bitterheten släppt.

Men ack och ve vad min stackars otränade rumpa värker.

Har även hunnit repa, gå igenom ett årsmöte och svulla smörgåstårta.

Pappa delade ut gratis öl och efter det blev det kaka och kaffe.

Life is good.

Nu tror jag bestämt att jag ska gå och lyxbajsa lite...

Eller varför inte skaffa en särskild hatt som demonstrerar exakt vad man tänker göra?

Missade dock baby på msn...det suger hårig getballe...

Oanade aggressioner

Åh, om jag bara kunde få en endaste bra dag på jobbet så hade jag varit hur tacksam som helst.

Idag har varit en dag då den ena inkompetenta händelsen efter den andra har rullat in och hävdat bestämt att allt är mitt fel.

För att dessutom inte tala om alla småsinta jävla dispyter som ska förpesta tillvaron för oss andra.

Av alla inkompetenta skitsaker som kan hända så tog nog nästan läkaren på ortopeden priset (men bara nästan, jag har en som med råge vinner första pris men som jag verkligen inte kan skriva här).

Jag ringer ortopeden i Halmstad, klockan tio i morse.

Hej, vi ringer upp dig omkring tjugo i två i eftermiddag.

Whuut, igen?

Anyhoo, dom ringer och jag förklarar läget och sköterskan kollar i systemet.

Jaaa, jooo....han har skrivit remissen....men han har nog glömt att klicka på skicka.

Du menar att han har glömt att klicka på den knappen som gjorde det mödan lönt att skriva skiten?

Du menar att han glömde klicka på den knapp som kan rädda mig från att bli galen av smärta? Du menar dessutom att ni inte har någon fungerande rutin för att undersöka när läkare glömmer att trycka på allehanda viktiga knappar?

Du menar alltså att om jag inte ringt så hade den där remissen kunnat bli liggandes tills helvetet fryser till is och smådjävlarna kommer upp och solar sig i glansen från din egen jävla inkompetens!?

Ännu en läkare med skrämmande lite koll.

Det är ju fan att jag som patient ska behöva sköta läkarens administrativa uppgifter.

Något har gått alldeles galet i vårt samhälle.

Jag tror jag ska sjukskriva mig på heltid och skylla på att det inte går att arbeta i ett samhälle som är så skrämmande inkompetent.

Att folk ens klarar av att dyka upp med knyta skor börjar framstå mer och mer som ett under.

Det enda bra jag hittar med dagens samhälle är att det kommit upp med ett ord som inkompetent. Det rullar finfint på tungan.

Yeah, baby, yeah!

Här ser ni en hurtbulle, en svettig sådan, som inte är en dag över 18.
Enligt personalen på Netto.

Ta med dig legitimationen nästa gång, sa han.
Haha, sa jag...jag är garanterat äldre än vad du är pojkspoling (nä, det sa jag inte). Men mina cigg fick jag med mig i alla fall.

Visst ser jag grymt hurtig ut?

Vi firar denna raska promenad på en halvtimme med ett glas rött.

Pornish as few...

Förövrigt fick Varberg äntligen tag på mig...men tji fick jag ändå. Dom hade inte fått någon remiss, trots att det var en vecka sen jag var hos ortopeden i Halmstad. Så nu måste jag ringa dit också...

I hope you don't breed

see more funny facebook stuff!

Bästa kommentaren evah!

Lyckliga, lyckliga jag

Jag har minsann hittat mig den finaste någonsin.

Hade ju, som nämnt tidigare, en rätt pissig dag.
...och out of the blue så får jag ett sms där det står:

Saknar dig babe. Massa kyssar

....och jag smälter som smör i solsken. Lyckliga, lyckliga jag.

Förövrigt så ringde varberg när jag var ute och rökte. Hur stor är chansen? Så ofta är jag inte ute och röker.

Sen ringde dom en gång till...då var jag inne i ett annat kontor och hjälpte till.

För i helvete. Jag har missat dom två gånger och då har jag ändå vetat om att dom ska ringa.
Ja, jag skäms.

Väntetid...hela dagen?

Ringde Varbergs sjukhus för ca 10 minuter sen.

Vi ringer upp dig omkring tjugo i två i eftermiddag...

Se där ja. Jäkla tur att dom inte kör med kösystem.

Hej, du har plats nummer 2999 i kön. Hade varit så där roligt.

Annars är det en rätt låg dag. En sån där dag där man tappade bort självförtroendet någonstans påvägen till toaletten.

En sån där dag där man undrar va fan man har gett sig in på och om man verkligen är människa nog för att klara av det.

En sån där dag då man inte borde prata med någon för då kommer man inse just precis hur gnällig och patetisk man egentligen är.

Så hej för mej.