Idag tar min två meter långa systerson studenten.
Detta firar jag genom att börja dagen med min alldeles egna champagnefrukost.
Sen undviker jag att tänka på hur länge sen det var jag själv tog studenten och försöker verkligen låta bli att bli alldeles snyftigt nostalgisk över de tolv fetmotorcyklarna vi åkte på i stället för traktor flak och hur underbar vår egna champagnefrukost var och hur mycket jag saknar alla mina gamla klasskompisar.Japp det gör jag.
I stället säger jag grattis Jeppe-san, you rock!
Ja just det, jag har varit i Stockholm också.
Det var roligt.
Om man bortser från en tappad stortånagel och den halsontssjukdom jag fick med mig hem.
Nu ska jag snart trotsa min rädsla och ge mig upp på en cykel för första gången på ett år. Sakerna man gör för sin familj....bara säger.
5 kommentarer:
Alltså.. varför blir du inte ordentligt upphånglad varje gång du går på stan?
Jag vet inte, men visst är det sjukt konstigt? ;)
Ja, mycket. Folk borde ligga i attackställning utanför din trappuppgång.
Njaää, asså. Det lät mest läskigt. Jag hade varit nöjd med lite attackhångel på stan ;)
Jag håller nog med J
Skicka en kommentar