Dagens diss

Jag bara måste.

Bloggkommentatorerna--- bajs på dom, båda två.
(ja, jag vet att jag är snällish som länkar och att det blir en touch av dubbelmoral, jag bjuder på den)

Jag har skickat två mail, TVÅ...och jag har inte ens fått ett endaste litet automatsvar tillbaka.
Typ:
Hej, tack för ditt mail. Vi kommer återkomma till dig med ett ordenligt svar om ungefär ca aldrig.

...och nu dissar dom dessutom Kenza (och där med mig själv) för att hon klär sin gran. En gran hon köpt bara till sig och klär för sitt eget höga nöje.
Varför i hela fridens namn skulle det vara tragiskt?
Bara för att ni hade noll fantasi när ni var singlar och bodde ensamma och för att ni nu känner er stolta över att ha man och barn?
Makes no sense.

Att ha man och barn är inget att vara stolt över. Faktiskt. Män är inte så svåra att få tag på och barn? Dom är faktiskt bäst när dom är återlämningsbara (är det ens ett ord?)

Så det blir ett nej. Faktiskt.
Ett fett NEJ.

Det tråkiga med att dissa människor som inte vet att man finns är att dom aldrig kommer få reda på det. Så jag kunde lika gärna låtit bli. Men då hade jag inte haft något att göra. Ha!