Jag kommer aldrig bli en människa som uppdaterar sin blogg frekvent...
Snarare en människa som uppdaterar mer sällan eller aldrig.
...bara ett enkelt konstaterande.

En fråga som slog mig, om man är singel glad och lycklig. Varför ska man då tillåta jobbiga och komplicerade saker/människor i sitt liv?
Blir man en dålig människa för att man inte orkar eller vill anstränga sig för något som inte får en att må bra?

Jag fick in en människa i mitt liv som jag trodde var bra för mig, som var bra för mig i början.
Jag sa rakt ut och vidhöll att jag inte ville ha något seriöst eller komplicerat.
Men det blev seriöst och komplicerat.
När jag då sa att jag inte var intresserad av att hålla det levande så möts jag av oresonlig ilska, hetska påhopp och onödigt hårda kommentarer.
...och ett tag kände jag mig som en dålig människa för att jag helt sonika valde att sparka ut denna människa ur mitt liv.
Jag kände mig mindre värd för att jag inte ansträngde mig...

Men i slutänden kan jag inte riktigt med att känna mig som en dålig person.
Det är mitt liv, har jag då inte rätten att välja vad det ska innehålla?
Har man i grunden ingen rätt till sitt eget liv så fort någon annan vill ha en del av det?

Jag vet att jag inte har skrivit under någonting som ger andra rätten till mig.
Sist jag kollade var jag min egen...
...och det ger mig all rätt i världen att sparka ut skit, gärna med huvudet före...

Eller?